Studieresa Ørestads gymnasium

Under förra läsåret växte det fram under diskussioner i IKTnätverksgruppen för gymnasiet, ett intresse för hur andra skolor  jobbar med IKT och papperslöst, samt på vilket sätt den fysiska miljön påverkar pedagogers undervisning och elevers lärande. Samtidigt skrevs det ganska mycket i media kring detta, bland annat  i tidningen Datorn i Utbildningen om hur de jobbar med digitalisering i Danmark. Där har de till skillnad från Sverige en samlad digitaliseringsstrategi för offentlig verksamhet som också innefattar skolan. En pågående insats (2012-2017) kring skolutveckling med en integrerad digital satsning omfattar en systematisk försöksverksamhet och utvärdering i samverkan med universitet (demonstrationsskoleförsök). Med i repotaget var även ett av Danmarks mest populära gymnasium: Örestads Gymnasium, vilket vi i dag är på väg till!

Syftet med resan är att få ta del av del av skolans spektakulära arkitektur och hur man har organiserat undervisningen kring den. Att skolan inte har ”väggar” leder till mycket samarbete och ”gruppmiljöer” där det är viktigt att eleveran tar egna initiativ och eget ansvar för lärandet.
På Örestads skola vill man vara en modern arbetsplats med projektorienterat arbetssätt och att i undervisningen arbeta mot konkreta mål. Skolans pedagogiska miljöer främjar på ett naturligt sätt elevaktiverande arbetsformer. Ett utdrag ur deras ”Pedagogiska grundlag” lyder så här:
”Vores skoles særlige arkitektur afspejler på flere måder en moderne arbejdsplads: den enkelte (elev og lærer) kan
• arbejde helt for sig selv (skabe et individmiljø evt. med egen computer)
• vælge at arbejde sammen med en eller flere klassekammerater i en gruppe
• formidle et produkt (mundtligt eller skriftlig – evt. med brug af IT) for en større gruppe.”

En annan intressant aspekt för oss är att titta på är att skolan är 100% papperslös där eleverna förvantas att ha med sig sin dator/surfplatta då allt material är digitalt. Detta möjliggör en mycket individualiserad undervisning så att den riktar sig mot varje elevs närmsta utvecklingszon.
Redan från början, när man drog igång verksamheten 2005, var tanken att prova nya med målet att vara bäst i Danmark på att använda den digitala teknikutvecklingens möjligheter i undervisningen. Det digitala rummet, kommunikationsformerna på nätet, spelar rollen av ”det femte rummet”, en social miljö som alltid är närvarande och kan användas när det behövs. Det handlar både om samspelet mellan lärandet och det fysiska rummet, och samspelet mellan det fysiska och det digitala, virtuella rummet. Rektor på skolan, Allan Kjær Andersen, att man sedan skolan startade betonat vikten av att förena den pedagogiska visionen med en kreativ IT-användning.

Fokusområden för studieresan är
• Den fysiska miljön och hur man har organiserat undervisningen kring den
• Hur den fysiska miljön påverkar och gynnar lärandet
• Hur gynnas lärandet av den papperlösa lärmiljön?
• Det digitala ”femte” rummets betydelse i lärandet
• Hur styrs skolan och hur ser organisationen ut?

Vi som åker är NITIS gymnasiet, IKT-pedagogen samt Lokalplaneringschefen. Fortsättning följer!

 


Sigtunaboxen = BFL + IKT + språk

Besök i Sigtuna 140304

Fredagen den 4 april åkte vi till Sigtuna för att ta del av hur de jobbar och utbildar enligt ”Sigtunaboxen” som är en av Barn-och ungdomsförvaltningens stora satsningar för att utveckla de kommunala grundskolorna i Sigtuna kommun. Lärare fortbildar sig i metoder för att höja kvaliteten på undervisningen med mål att eleverna ska få högre betyg.
Sigtunaboxen innehåller tre viktiga delar; bedömning för lärande (BFL), informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt språkutvecklande arbetssätt. Fokus ligger på att utveckla pedagogernas kompetens, som i nästa steg hjälper eleverna att träna upp sin förmåga i att se sin egen kunskapsutveckling och lärandeprocess. Varje skola utser en eller fler pedagoger som utbildas till samtalsledare och som sedan träffar sina kollegor i samtalsgrupper (kollegialt lärande).
Lars Sundberg och Pi Högdahl är projektledare för ”Sigtunaboxen”.
Sigtunaboxen

Läs mer om Sigtunas satsning här!

Vi startade dagen med Lars Sundberg och IKT. Lärarna visade och delade med sig av det eleverna jobbar med i sina klasser. Det var många bra tips och idéer som delades. För att synliggöra elevernas kunskapsutveckling används matriser där elev och lärare tillsammans fyller i mål i olika nivåer. Denna matris används sedan när eleven ska självskatta sig: ” Vad behöver jag göra för att nå nästa nivå”?

Exempel på vad som visades:
– En lärare visade hur ett arbete med noveller kan se ut: Eleven skriver sin novell som en kompis därefter läser och ger återkoppling på hur den kan vidareutvecklas. Eleven jobbar med novellen tills hen är nöjd med den. Sista delen i arbetet med novellen är att skapa en film i Photo Story med bilder och inläst text. (Eleverna vet inte vems novell de jobbar med). När filmen är klar ger regissören respons på texten, och författaren på filmen.

Animoto som presentationsverktyg: Gör kortare filmer med text (40 tecken)och musik till. Presentationen kan bäddas in på blogg.

Educration: Mycket bra verktyg att använda för specialpedagoger där du kan spela in genomgången du gör med eleven och skicka till undervisande läraren.

– Straw Poll: www.strawpoll.me : Rösta i klassen snabbt – bädda in på blogg

– Låsa iPaden i en app: Inställningar-allmänt-hjälpmedel-guidad åtkomst på. Gå till appen du vill låsa: tryck 3 gånger på hemknappen-markera det du vill ska låsas–ställ in kod.

2:a delen av dagen låg fokus på BFL och kollega handledning och som leddes av Pi Högdahl. Det var uppdelat i två delar, dels en allmän genomgång och diskussions del och dels en övningsdel. Pi tog upp vikten av att finnas till för varandra, dela med; att vara ett aktivt stöd för sina kollegor. Hon tog också upp vikten av att koppla ihop kollega handledning med BFL för att skapa ett djup. Ett tips vi fick är att läsa boken Lärarens guldstunder av Steinberger, där du även får med ett mycket användbart observations-schema.
Den andra delen var en övningsdel som utgick från en träningsplan som lärarna fyllt i. En lärare valdes till observatör och de andra berättade utifrån sina planer:
1. Vilken teknik som provats
2. Förväntad effekt
3. Vad jag har lärt mig, tänkt på, funderat över, märkt
4. En mycket kort beskrivning av genomförandet

Vi måste skapa tydlighet i lärandet…!

En mycket intressant dag med spännande möten och nya tankar. Vi vill båda tacka Lars Sundberg för att vi fick möjligheten att vara med och ta del av allt detta. Vi tackar även Pi för att vi fick vara med på hennes pass!
/Michaela och Sylvia


Besök på Rosenhillskolan!

Torsdagen den 20 mars fick jag vara med i Rosenhillskolans tal- och språkförskoleklass där elever med försenad eller avvikande språkutveckling kan gå i ett eller flera år. Målet är att eleven ska börja på eller återvända till sin hemskola när den är mogen för det.
Skoldagen är tydligt strukturerad där språket står i fokus där tydlig kommunikation, bilder, kroppsspråk och skrivet språk förstärker.

Det var mycket lärorikt att få se hur pedagogerna arbetade med barnen och hur väl genomtänkt varje steg var. Dagen började med morgonsamling och genomgång av dagens schema vilket var mycket tydligt med bilder och satt väl synligt på white-boarden. Dagens innehåll var begrepps-träning, ”Relation play”(samarbete två och två), rörelse/id och sagoskrivning. (Se bilder).Tal o språk besök 1
Tal och språk 2