NITIS för förskolan

I dag hade vi terminens första möte som handlade om Translanguaging – Korsspråkande i förskolan. Vi inledde med en kortare föreläsning samt efterföljande samtal och diskussioner i smågrupper utifrån frågan

  • Hur kan man med hjälp av IKT och ”öppna, skapande appar” arbeta med translanguaging i förskolan?

Här kan ni läsa de olika gruppernas förslag:

https://padlet.com/michaelasti/170906_nitis


Formativt arbetssätt och bedömning för lärande

”Metod är ett intellektuellt instrument med vilket det är möjligt att med
utgångspunkten i det kända producera kunskap om det okända”
(Jacobo Zabarella)

Många lärare jobbar formativt i sin undervisning, och har så gjort så många år, dock kanske utan att kalla det för just formativt. Att arbeta formativt har avsikt att stärka elevens lärande genom att ta reda på vad eleven har lärt sig ( summativt syfte) och ge kontinuerlig återkoppling i förhållande till målet. De sista åren har arbetssättet ändå lyfts fram som ett av de mer lyckosamma undervisningssätten och forskning talar för att högre måluppfyllelse nås vid formativ bedömning. Bedömningsprocessen kännetecknas av att målen tydliggörs, att läraren tar reda på var eleven befinner sig under arbetetets gång mot målet, samt återkoppling som ger vägledning om hur eleven ska komma vidare mot målet. Syftet är inte att döma utan att för läraren ta reda på så mycket den kan om var eleverna befinner sig, för att kunna utforma undervisningen så att den så bra som möjligt möter elevernas behov.

BFL (Bedömning för lärande) är uppbyggt ut i från Dylan Williams fem nyckelstrategier, strategier i hur lärare ska agera för att föra lärandet framåt. Under några av nyckelstrategierna kommer det tips på digitala verktyg, webbsidor eller appar som du kan använda i det formativa arbetet:
(Läs gärna mer här)

1. Att tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer

  • GAP är en metod att använda vid uppstarten till ett nytt arbetsområde som utgår i från de tre frågorna Var är vi,  Vart ska vi och Hur tar vi oss dit som skrivs i tre kolumner. I höger kolumn utgår man ifrån lärandemålen i kurs- eller ämnesplanen. I vänsterkolumnen utgår läraren och elever från frågeställningen  Var är vi? genom gemensam kartläggning av elevens nuvarande kunskaper. I mittenkolumnen är det tomt (ett gap) där eleven kan beskriva hur eleven vill jobba för att nå lärandemålen.

2. Att skapa tydliga tecken på lärande.

3. Att ge återkoppling som för lärandet framåt.

  • Google dokument är bra på så sätt att du kan dela ett dokument med flera. Du som lärare kan gå in och ge återkoppling på det eleven har skrivit
  • ShowBie är en app där läraren kan lägga upp sina klasser och grupper. Både elever och lärare kan lägga upp dokument, små ljudinspelningar, filmer mm
  • Padlet är en arbetsyta där fler kan samarbeta och ge feedback (feed forward).

4. Att aktivera eleverna som resurser åt varandra.

5. Att förmå eleverna ta lärandet i egna händer.

Det inkluderande klassrummet:

I det inkluderande klassrummet är det än mer viktigt att synliggöra lärandemål med matriser, planeringar och kontinuerliga återkopplingar. Att veta vad som förväntas av en och hur bedömningen kommer att ske, samt att utgå från de faktorer som fungerar. Läs gärna mer om detta på Helena Wallbergs blogg Specialpedagogen.

Metoder och verktyg:

Alla människor är inte lika och har absolut inte lika behov. Det behöver finnas olika verktyg att välja mellan för att ta sig dit man önskar. I Lgr11 och Lgy11 står det att läsa: ”Hänsyn ska tas till elevers olika förutsättningar och behov. Det finns också flera vägar att nå målen”. Vad som är viktigt i detta är lärarens kompetens i vilka verktyg som finns och hur de kan användas. Lärare behöver kontinuerligt kompetensutveckling och tid för att handleda varandra…”. 

Att använda digitala verktyg kan vara ett sätt att effektivisera och förstärka i den formativa undervisningen och som avslutning lägger jag till en lista med förslag på webbsidor och  appar att använda i det formativa arbetet: Verktyg för formativ bedömning


Webbaserat utbildningspaket med tre utbildningar

skolaNE
I Huddinge kommun har vi kommunlicens på NE. Där hittar du allt från artiklar att läsa, utbildningsfilmer från Play, korsordshjälp med mera! Du hittar även utbildningar för dig som lärare:

Hur berörs man som pedagog av PUL, upphovsrätt och källkritik på internet? När och vad gäller? Inga lätta frågor och trots att jag har både läst och gått utbildningar i ämnet, tycker jag fortfarande att det är svårt att avgöra vad som gäller. Jag vill rekommendera er att ta dessa kurser som tar mellan 20-30 minuter, där du får lära dig de viktigaste grunderna i tre olika paket (som självklart är gratis). Börja med att skapa ett personligt konto om du inte har gjort det. Det gör du på en dator som är uppkopplad på din arbetsplats, därefter går det bra att logga in på webbplatsen från vilken dator och plats som du vill.
Här hittar du NE´s utbildningspaket!

Det finns självklart även andra bra webbsidor med utbildningar och information att söka. Du hittar länkar till några av dem nedanför:

Med detta hoppas jag att det blir lite enklare att veta vad som gäller på nätet. Dela gärna med dina kollegor!


GAFE i Huddinge kommun

I Huddinge kommun har vi nu kommit i gång med GAFE (Google Apps For Education) i många av grund- och gymnasieskolorna. Med utgångspunkt i GAFE finns det stora möjligheter att arbeta formativt: samarbeta i samma dokument, kamratbedömning (kommentarsrättigheter i dokument), exittickets (skapa formulär), skapa presentationer i Google presentation eller skapa en egen klassblogg.  Ja, det finns många möjligheter och detta är bara några av dem!

Här hittar du en lathund med filmer om hur de olika programmen fungerar i GAFE!

Den 2:a december var Patricia Diaz i kommunen och berättade om hur hon jobbar med bedömning för lärande med stöd av digitala verktyg, bland annat olika möjligheter med GAFE. Det gav många goda ideer  vilket jag hoppas att  fler än mig fick. Läs mer om Patricia på hennes blogg Livets glada pussel!

Här hittar du Pinterest-sidor med tips på IKT- verktyg :
Huddingepedagogen formativt arbetssätt med digitala verktyg
Huddingepedagogen presentationsverktyg


Studieresa Ørestads gymnasium

Under förra läsåret växte det fram under diskussioner i IKTnätverksgruppen för gymnasiet, ett intresse för hur andra skolor  jobbar med IKT och papperslöst, samt på vilket sätt den fysiska miljön påverkar pedagogers undervisning och elevers lärande. Samtidigt skrevs det ganska mycket i media kring detta, bland annat  i tidningen Datorn i Utbildningen om hur de jobbar med digitalisering i Danmark. Där har de till skillnad från Sverige en samlad digitaliseringsstrategi för offentlig verksamhet som också innefattar skolan. En pågående insats (2012-2017) kring skolutveckling med en integrerad digital satsning omfattar en systematisk försöksverksamhet och utvärdering i samverkan med universitet (demonstrationsskoleförsök). Med i repotaget var även ett av Danmarks mest populära gymnasium: Örestads Gymnasium, vilket vi i dag är på väg till!

Syftet med resan är att få ta del av del av skolans spektakulära arkitektur och hur man har organiserat undervisningen kring den. Att skolan inte har ”väggar” leder till mycket samarbete och ”gruppmiljöer” där det är viktigt att eleveran tar egna initiativ och eget ansvar för lärandet.
På Örestads skola vill man vara en modern arbetsplats med projektorienterat arbetssätt och att i undervisningen arbeta mot konkreta mål. Skolans pedagogiska miljöer främjar på ett naturligt sätt elevaktiverande arbetsformer. Ett utdrag ur deras ”Pedagogiska grundlag” lyder så här:
”Vores skoles særlige arkitektur afspejler på flere måder en moderne arbejdsplads: den enkelte (elev og lærer) kan
• arbejde helt for sig selv (skabe et individmiljø evt. med egen computer)
• vælge at arbejde sammen med en eller flere klassekammerater i en gruppe
• formidle et produkt (mundtligt eller skriftlig – evt. med brug af IT) for en større gruppe.”

En annan intressant aspekt för oss är att titta på är att skolan är 100% papperslös där eleverna förvantas att ha med sig sin dator/surfplatta då allt material är digitalt. Detta möjliggör en mycket individualiserad undervisning så att den riktar sig mot varje elevs närmsta utvecklingszon.
Redan från början, när man drog igång verksamheten 2005, var tanken att prova nya med målet att vara bäst i Danmark på att använda den digitala teknikutvecklingens möjligheter i undervisningen. Det digitala rummet, kommunikationsformerna på nätet, spelar rollen av ”det femte rummet”, en social miljö som alltid är närvarande och kan användas när det behövs. Det handlar både om samspelet mellan lärandet och det fysiska rummet, och samspelet mellan det fysiska och det digitala, virtuella rummet. Rektor på skolan, Allan Kjær Andersen, att man sedan skolan startade betonat vikten av att förena den pedagogiska visionen med en kreativ IT-användning.

Fokusområden för studieresan är
• Den fysiska miljön och hur man har organiserat undervisningen kring den
• Hur den fysiska miljön påverkar och gynnar lärandet
• Hur gynnas lärandet av den papperlösa lärmiljön?
• Det digitala ”femte” rummets betydelse i lärandet
• Hur styrs skolan och hur ser organisationen ut?

Vi som åker är NITIS gymnasiet, IKT-pedagogen samt Lokalplaneringschefen. Fortsättning följer!

 


Utbildningspaket från NE

 har i dagarna kommit med tre olika webbaserade utbildningspaket som du som lärare kan använda dig av om du har ett personligt konto  i din undervisning. Utbildningspaketen är uppdelade i

  1. Informationssökning och källkritik 
  2. Lag och rätt på internet och
  3. Sociala medier i undervisningen.

Läs mer här!


På jakt efter vad kunskapssökande, skapande och lärande med modern teknik innebär

…reflektioner från BETT 2015

Skolan ska erbjuda alla elever ett lärande där kunskapssökande, skapande och lärande med modern teknik ingår som viktiga komponenter står det i LGR11. Men var och hur ser vi till att elevernas verklighet också möter läroplanen? Hur ser deras verklighet ut? Hur ser det ut i skolan? Och hur ser vi till att skolan erbjuder en miljö där skapande och lärande främjas med stöd av modern teknik?

Ovanstående är några av de frågor som mina hjärnceller brottats med sedan BETT-resan. Jag måste erkänna att den här gången har det varit svårt att sammanfatta alla intryck och reflektioner i några enkla meningar, och kanske beror det på att jag har en förmåga att analysera saker och ting tills jag gått vilse i mina egna tankar. Vilse i pannkakan helt enkelt.

När jag backade bandet och började fundera på vad en resa som BETT mynnar ut i kom jag fram till följande:

Ja, jag anser att resor som den till BETT 2015 är både viktiga och nödvändiga. En tanke som jag har är dock att det kanske inte måste vara just BETT, London och England. Kanske skulle en resa till grannlandet SUOMI (eller Danmark?) ge oss ännu mer underlag till våra diskussioner om skolutveckling? Det viktiga är att vi kan diskutera utifrån gemensamma referensramar, och det får vi när vi får möjligheten att mötas på en avskild plats med tid och rum för diskussioner, nätverkande och ny input när det gäller modern teknik och hur den kan stödja lärandet.  Från förvaltningsnivå till den enskilda skolan:

 ”Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker” (Ur Skolans värdegrund och uppdrag, LGR11)”.

3D-printing, foto av Lisa George, Ultra-lab

3D-printing, foto av Lisa George, Ultra-lab

 

Hur som helst så fick jag personligen med mig massor från BETT 2015 och diskussioner från förmiddagen den 10 mars tillsammans med pedagoger och skolledare. Här kommer några sammanfattande tankar, reflektioner och citat från min resa:

 ”If we do not teach children to take control of technology it is more than likely that technology will take control of the children”.

programming

bild från www.abstrusegoose.com

Orden kommer från Ragnar Thor Petursson, som är Head of Education  på isländska ”reKode”och som höll i workshopen som handlade om programmering i skolan.  Därifrån kommer också följande citat:

 ”Coding is becoming as important as reading and writing. Coding is the fundamental knowledge needed to prepare our kids for the 21st century, across all future occupations”.

Utifrån ovanstående citat, hur kan vi ens fundera på om programmering är nödvändig kunskap eller inte? Matematik är också viktigt. Svenska är också viktigt. Men bara för att man lär sig att skriva och läsa innebär det inte att alla måste bli författare. Bara för att alla lär sig att programmera – eller åtminstone en grund i det- betyder det inte att alla måste blir programmerare. Det handlar om att kunna förstå  sin omvärld. Därtill kommer den demokratiskta aspekten: Att alla elever ska få möjligheten att kunna påverka, interagera med och förändra den digitala värld vi lever i – genom kunskap om programmering.

Alla vi som arbetar med skolutveckling har en skyldighet att hålla oss uppdaterade om vilka möjligheter det finns när det gäller modern teknik, och hur vi kan använda oss av tekniken i lärandet. Vi måste ständigt diskutera och hålla oss uppdaterade om vad som faktiskt är viktig kunskap idag och i framtiden, där teknik används som en naturlig del vid sidan av annat material och andra verktyg som vi har tillgång till som stöd för lärandet.

Skolan är vad vi gör med våra elever, säger Ann-Marie Körling. Kloka ord, men det är inte enbart innanför väggarna i klassrummet lärande sker, lärandet sker överallt och är oberoende av tid. Vi har mycket större möjligheter att individualisera undervisningen idag än någonsin, och för många ger tekniken möjligheten att lyckas i skolan. Det är en ny generation elever och vi måste se till att vi erbjuder alla elever IT som en naturlig del i undervisningen.

 ”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem…Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörsskap”. (LGR11)

Vi måste utmana våra elever utifrån deras individuella förutsättningar. Det pratade Björn Benbasat om, under sin workshop om programmering med LEGO. Han vittnade om svaga elever som i vanliga fall har låg tilltro till sin förmåga, som han sett växa, när de fick sina LEGO-robotar att utföra det som de hade programmerats till.  Lärande genom lek, problemlösning, logiskt tänkande och samarbete är komponenter som naturligt kommer in med LEGO-programmering. Att motivationen var på topp, gick inte att ta miste på, när jag fick se filmklipp på elever som deltog i First LEGO League. Det är en tävling som går ut på att eleverna bygger och programmerar en robot, gör ett projektarbete och profilerar och marknadsför sitt lag. (Vetenskapens Hus arrangerar Stockholmsregionens tävlingar som genomförs även i år. En tävling för åk 4-6 och en för åk 7-9).

legorobot

Lego NTX tri-bot, bild från Jeremy Tarling

 

Summan av kardemumman är: För att kunna utveckla skolan i enlighet med läroplanen måste vi ha möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter såväl på mässor som BETT som dagligen ute i vår egen verksamhet. Annars är risken stor att vi kör vidare i gamla hjulspår, utan insikt om vad skapande och lärande med modern teknik faktiskt innebär.


Framtid…

Sitter här och funderar på framtiden, vilket egentligen är lite förkastligt. Ingen kan med säkerhet säga hur det blir eller är om några år. Likväl är det kittlande att leka med olika scenarier och tankar om hur det skulle kunna bli 🙂 En sak är ju helt säkert och det är att allt utvecklas och förändras i rasande fart… Det viktiga kanske är att fokusera på ”här och nu”…?

Mitt jobb är att stötta och driva den pedagogiska IT utvecklingen i kommunen (självklart inte ensam, jag har kompetenta och duktiga kollegor vilket jag är otroligt tacksam för). Från och till känns det som att jag inte hinner med i utvecklingen, i bland flyter allt på –  Och i bland funderar jag på vad jag egentligen håller på med. Men, mestadels brukar jag känna en enorm tillfredställelse och glädje att få uppleva allt nytt och spännande samt att få vara med på den otroliga häftiga resan som vi gör i vår kommun… Vi är absolut inte en 1:1 kommun fullt ut än, men vi jobbar på det. Inte heller har alla kommit igenom och gjort sig klar med ”app- och- teknik-träsket”, men, många är på väg över i nästa stadie där IKT ut i från pedagogik och metodik är det centrala… Det ger en känsla av glädje och förväntan på framtiden och vad den bär med sig.

Men, även om jag tycker mig skönja en viss förändrad syn i hur vi diskuterar kring IT i undervisningen, så är det ändå viktigt att fortsätta diskussionerna och analysera hur vi använder oss av det i våra verksamheter, för att fortsätta den förändringsprocess vi har påbörjat. Vi behöver bli mer konkreta i beskrivningar av VAD vi använder och HUR vi använder IT och utgå i från VARFÖR för att bli mer medvetna i det vi gör. Morten Søby, avdelningsdirektör på norska Senter for IKT i utdanningen, konstaterade i
en artikel i tidskriften Journal of Digital Literacy, att det viktigaste utvecklingsarbetet ligger i att lyfta fram det eleverna behöver lära sig, förstå vad som krävs för att motivera dem att lära sig och utvecklas, samt hur undervisningen bör bedrivas. SMIL, Sammenhengen mellom IKT-bruk og läringsutbytte (Norskt forskningsprojekt, presenterades i maj. Läs mer här), lyfte fram i sin rapport att datortäthet och användningstid per vecka tillsammans med lärarens kompetens, ledning av klassen och hur de digitala möjligheterna används är indikatorer för fördjupat lärande. Det krävs struktur, tydliga mål och lärarledda lektioner…

Jag tror att om lärare får möjlighet att fortbilda sig skapar det en trygghet som bidrar till att våga ta in IKT i sin undervisning. När man lär sig hantera verktygen ser man också vilka användnings områden och potential som finns – man vågar ”gå utanför boxen”. Det viktigaste är ändå att förstå att det inte är verktyget i sig som är avgörande, utan det eleven faktisk ska lära sig – verktyget ska vara ett stöd i den processen… Om lärare får fortbildning bidrar det till att de blir trygga i sin ledarroll och kan låta IT bli en naturlig del i undervisningen där förmågor och mål är det centrala, styrt ut i från pedagogik och metodik…

Som sagt, det händer mycket i kommunen och – Det ger en känsla av glädje och förväntan på framtiden och vad den bär med sig!


#MakerDays – 2 dagar med aktiva workshopdagar!

Tisdag den 3 och onsdag den 4:e mars var det Makerdays i Göteborg, två dagar med programmering och skapande med IT som material. Pedagoger från hela Sverige möttes för att jobba i workshops med Scratch, Makey Makey, 3D-printing, VAD, Arduino och dataslöjd! Arrangörer var Lin Education i samarbete med Lindholmen Science Park, Interactive Institute Swedish ICT och Chalmers. MakerDays är en mötesplats där makerkulturen (läs mer här) och lärandet möts.  Makerkulturen är en samtida kulturform som har bakgrund i den klassiska och digitala gör-det-själv-kulturen. Erfarna och mindre kunniga möts i workshops och konferenser för att dela med sig till varandra, men det är också ett forum för att samtala om lärandet i den digitala tid vi lever och är på väg in i. Som ett komplement till de olika workshops som hölls under de två dagarna hölls det även ett akademiskt spår organiserat av  Chalmers och forskargruppen Interaktionsdesign och Barn . Det fungerade som ett informellt forum med möjlighet att diskutera och presentera olika erfarenheter, metoder och modeller mm. De berättade om deras projekt Makerspace i skolan med Vinnova som startade hösten 2014 i syfte att skapa broar mellan den fysiska och digitala världen genom att forska, testa och utvärdera koncept, digital kompetens och lärande i fysiska och virituella uppbyggda miljöer. De är nu i en fas där de vill utveckla projektet och söker nya skolhuvudmän, företag och andra intresserade. Du kan läsa mer om deras projekt och ansöka om du är intresserad här. Makerspace

Workshops och seminarier:

Design för lärande: Ett sätt eller metod att försöka förstå hur skapandeprocessen går till! Hur skapar man kreativa processer? Hur får man elever att behålla sin motivation? På bilderna ses Carl Heath som är forskare och designer vid Interactive Institute Swedish ICT och var en av de som höll i Makerdays.

Här hittar du presentationen från föreläsningen! Programmering med Scratch Vi fick prova på grunderna till programspråket Scratch som är ett webbaserat program. Det passar både för yngre och äldre elever och kan integreras tillsammans med andra ämnen. Programmering i skolan som ämne som har diskuterats livligt den sista tiden. I England, Estland och Finland är detta redan på gång. Peter Parnes, professor inom området Distribuerade datorsystem och forskare runt IT i skolan höll föredrag där han utryckte att: ”Datorer har blivit en central roll i allt vi gör, finns överallt omkring oss och förekommer i alla yrkeskategorier. Det betyder inte att alla ska bli programmerare men få en förståelse för hur datorer fungerar och hur de ska användas effektivt”. ..

Vi kopplar i hop vår egen dator (skärm, mus, tangentbord mm): Skärmen kopplas i hop med Rasperry Pi som har ett litet chips med Scratch

Vi kopplar i hop vår egen dator (skärm, mus, tangentbord mm): Skärmen kopplas i hop med Rasperry Pi som har ett litet chips med Scratch

2 Här hittar du Scratch om du vill prova på! Här hittar du presentationen från workshopen! MakeyMakey och Littlebits Vi fick bygga vår egen spelkontroll och spela piano med egentillverkade tangenter! Tillsammans med MakeyMakey kunde vi både styra spelet och spela enkla melodier 🙂 Med detta enkla verktyg som är ett kretskort, lär man sig lätt vad som leder ström och vad ”jord” är, samt att tillverka nytt av gammalt. Här möts det digitala och det analoga i lek som lär… Med enkla medel som trolldeg, blyertspenna, folie etc kan du bygga dina egna saker som får liv genom att koppla på krokodilklämmor mellan din uppfinning och MakeyMakey´n och vidare in i datorn via USB-sladd!

Här hittar du presentationen från workshopen!   Akademiskt spår- Föreläsningar Här hittar du filmer på alla som föreläste: Eva Eriksson, Chalmers Tekniska Högskola Tobias Antonsson, maker och drönarbyggare från Bitcraze Rolf Ekman – The Makerbrain Peter Parnes – Skapande och skaparkultur som drivkraft för kreativt lärande i skolan 3D-Printing Du designar dina produkter i ett program som heter tinkercad.com som sedan skickar bilden till skrivaren. Än så länge är skrivare relativt dyra om man vill ha något som håller, men plasten som används är billigare nu än förut. Det satsas mycket på nedbrytningsbar plast som kan användas igen. 1Här hittar du presentationen från workshopen!

ARDUINO – Programmering med hårdvara (Arduino 1.6.0) Arduino är en liten dator utan skärm. På de svarta pinnarna kan du koppla in komponenter i som utför saker som du har programmerat in i din dator. Detta kändes svårt och passar för högstadiet eller gymnasiet.

Interactive Institute Göteborg Studio
Självklart var det mingel och tid för nätverka också, med tillhörande underhållning:  Mingel med Slackmanband
Två intensiva dagar till ända, men så lärorika!

TeachMeet Huddinge 25 mars 2015

TeachMeet-Universal-LogoHuddinge 25 mars 2015

Pedagog i Huddinge? Då är just DU varmt välkommen att delta i Huddinge kommuns TeachMeet, skapat av pedagoger för pedagoger!
Kom och berätta hur du använder dig av IKT i ditt
klassrum, eller låt dig inspireras av andra. 

 

Kortfattat kan man säga att en TeachMeet är så långt ifrån en vanlig konferens som man kan komma: Det är ett  tillfälle för nätverkande i trevlig miljö med mingel och tilltugg, och för att få många konkreta tips från andra pedagoger med inriktningen IKT i klassrummet, från förskolan till gymnasiet och VUX. Det går ut på att pedagoger delar med sig av sina erfarenheter i form av korta presentationer om antingen 2 eller 7 minuter, med ett antal avbrott för runda-bords-samtal. Du är varmt välkommen att anmäla dig som talare eller som åhörare. Tänk på att just ”det lilla” som du gör i ditt klassrum kan vara av stort värde för andra pedagoger, så våga berätta om det just du har funnit som användbart och inspirerande.

JAG VILL ANMÄLA MIG – KLICKA HÄR!  (begränsat antal platser – först till kvarn!)

onsdagen den 25 mars

Tid:            15.30 – 18.30

Plats:          Växthuset, Patron Pehrs Väg, Stora salen

Kostnadsfritt för alla pedagoger!

Kvällens hållpunkter:

15.30 – 16.00      Mingel med tilltugg
16.00 – 18.00      TeachMeet Huddinge kommun – pedagoger delar med sig
18.00 – 18.15      Avrundning
18.30 – ?               PedPub – de som vill fortsätter att eftersnacka på närbelägen pub (ur egen ficka)

Arrangeras av IKT-pedagogerna och Utvecklingsavdelningen, BUF Huddinge kommun

Frågor? Kontakta IKT-pedagogerna Sylvia Svenungsson och Michaela Sti på:

buf-it-pedagog@huddinge.se

Mycket välkomna!

Vad är ett TeachMeet?

TeachMeet är ett informellt och kostnadsfritt möte för lärare, av lärare. Det är till för oss som är intresserade av IKT i klassrummet – ett intensivt och inspirerande möte kollegor emellan. Ett möte som oftast arrangeras i samband med stora konferenser eller mässor inom utbildningsområdet. TeachMeet har arrangerats på flera håll i landet och nu tyckte vi att det var dags att anordna ett TeachMeet i Huddinge kommun också.

Fokus är nätverkande i en trevlig miljö och att få mängder med konkreta exempel om pedagogisk IKT-användning ute i klassrummen idag. Med andra ord: TeachMeet är så långt från en vanlig konferens som man bara kan komma. Du kan anmäla dig som åhörare och du kan anmäla dig som talare. Tveka inte att anmäla dig som talare – dela med dig av vad du gör i klassrummet och dina reflektioner kring IKT i skolan.

Anmäler du dig som talare kan du välja mellan en två-minuters eller sju-minuters lång presentation. Väl på TeachMeet slumpas det fram vem som får tillfälle att tala och när under kvällen det blir. Spännande, eller hur!

TeachMeet filmas för att de som inte har möjlighet att vara med ska kunna ta del av det som visas och sägs.

Information och tips till dig som är Talare:

Tänk på att tiden är knapp, så gå rakt på sak och var så konkret som möjligt! Det viktigaste är att du får fram ditt budskap. När tiden är ute, kommer du att bli avbruten, men självklart på ett trevlig sätt!

Ett möjligt tillvägagångssätt är att lägga upp presentationen utifrån följande frågor:

  • Hur genomfördes arbetet?
  • Varför valde du/ni att lägga upp arbetet just på det sättet?
  • Hur blev resultatet?
  • Din/er reflektion

Turordning genom lottning!

För att det ska bli extra spännande kommer presentationerna att väljas ut slumpmässigt bland alla som anmält intresse. Om antalet anmälda talare blir många, kan vi inte garantera att du med säkerhet kommer att få presentera just på detta TM, men självklart kommer vi att göra vårt bästa för att alla ska hinnas med.

Vill du göra din presentation tillgänglig så att fler kan få ta del av den?

Det är självklart positivt att utöka dela-kulturen genom att sprida innehållet som talare även utanför TM, till exempel via Slideshare.net, där man enkelt kan lägga upp sin PowerPoint (eller i .pdf-format) på  http://www.slideshare.net/. Genom att använda dig av Creative Commons licenciering kan du ange hur du vill att ditt material får användas av andra: http://creativecommons.org/choose/
Teknisk utrustning

  • Nätanslutning
  • Högtalaranläggning
  • Projektor
  • Mygga/mikrofon

TeachMeet – historia

IKT-pedagogerna kommer att finnas tillgängliga i lokalen  från kl. 15.00.

Marknadsförings- och försäljningsaktiviteter undanbedes! TM är inte rätt forum för detta!

#tmhuddinge2015

Sharing is caring