Nu händer det!

Den 4 april 2016 lämnade skolverket in ett förslag till regeringen om en nationell IT-strategi som ska gälla för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan, följt av  förslaget för gymnasieskola och vuxenutbildning som lämnades in den 27 april. I och med en kommande nationell IT-strategi krävs det även förändringar och tillägg i styrdokumenten, (läroplaner, kursplaner, ämnesplaner och examensmål ), vilket förslag på lämnades till regeringen  juni 2016, och förslag till ändringar i förskolans läroplan december 2016. På skolverkets sida står det förklarat att: ” Digitaliseringen ska bidra till att verksamheterna förbättras och effektiviseras. Alla barn och elever ska få en mer likvärdig möjlighet utveckla en digital kompetens. Strategierna anger de förutsättningar och insatser som krävs för detta”.

Den 9 mars kom så äntligen beslutet  om förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan från regeringen. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevers digitala kompetens.  Förändringarna kommer att ses i rektors, lärares  och skolbibliotekaries roller och uppdrag.

Sammanfattningsvis avser ändringarna:

att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framförallt i teknik- och matematikämnena.

• att stärka elevernas källkritiska förmåga

• att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik

• att arbeta med digitala texter, medier och verktyg

• att använda och förstå digitala system och tjänster

• att utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

Förslag till ändringar i Läroplan för Förskolan
Förslag till ändringar i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Läroplan för grundsärskolan

 

Ändringarna gäller från och med den 1 juli 2018, men huvudman kan välja om de vill börja tillämpa ändringarna från och med 1 juli 2017.

Vad kommer då detta att innebära helt konkret för elever, lärare och chefer? Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder och man skulle nog kunna tro att detta även gäller i skolan. I dag saknar fortfarande många lärare egna digitala verktyg, och ännu fler behöver kompetensutbildning. Även chefer kommer att behöva utbildning i hur man leder digitalisering, vilket är en förutsättning för att det ska lyckas. Vi vet också att barn har olika tillgång till digitala verktyg hemma och då är det ju ännu viktigare att skolan kan kompensera detta. I strategin lyfts just likvärdigheten som centralt mål.

Med den nya IT-strategin och förändringarna i styrdokument och läroplaner ser jag att det kommer behövas goda förutsättningar för lärarna att kunna utveckla sin IT-kompetens, både att lära sig verktygen och att använda dem med väl genomtänkt pedagogik  i sin undervisning. Forskning har visat att ”bara plocka in” verktygen i undervisningen utan syfte eller mål (ej med genomtänkt pedagogik) gör mer skada än om man ”bara” har traditionell (analog) undervisning (Läs mer här och här). Det måste erbjudas utbildning för lärarna och beredas tid för det. Jag tror också att det inte kan stanna vid enstaka fortbildningstillfällen, utan kontinuerligt följas upp och utvecklas i takt med mognad och behov. Men för att kunna driva detta krävs det kunniga ledare och det betyder tror jag, att även chefer och rektorer måste fortbildas och lära sig leda digitaliseringen.

Stöd för att införa digital kompetens i undervisningen

Skolverket har redan nu skapat möjligheter för webbaserad fortbildning på sin lärportal, och det kommer att komma mera! Här kommer du till Skolverkets lärportal: digitalisering .

 


Digital kompetens för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan

Digital kompetens blir allt vanligare i dagens samhälle och ställer stora krav på oss alla, inte minst dagens barn och ungdomar. Det ställer helt andra krav på oss lärare och vår undervisning. Flera länder har redan ändrat sina läroplaner där programmering är en del av undervisningen i matematik och slöjd. I Sverige är förslaget att programmering inte ska ses som ett nytt ämne, men ingå i ämnena matematik och teknik. Skolverket lämnade den 4 april 2016 ett förslag på nationell strategi för skolans digitalisering till regeringen. Den gäller för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan (Läs mer här!).

I oktober var jag för andra året i rad på Makerdays i Göteborg för att fylla på med goda tips och idéer hur vi kan tänka kring Maker. Makerkulturen är just vad det låter som, en kultur där fokus ligger på skapandet. Skapandet utgår från de traditionella slöjd-, hantverks- och uppfinnarämnena  samtidigt som modern teknologi vävs in och kopplas på. Sakta men säkert kommer detta mer och mer in i både förskolan och grundskolan. Typiska verktyg att använda är 3D-skrivare med program, GreenScreen, elektronik, Robotar, Strawbees och MaKey MaKey och programmering.  Det ger goda förutsättningar att utveckla mångsidiga kompetenser och självklart de digitala, i enlighet med skolverkets förslag på nationell strategi (2017-2022).

Förutom flera bra föreläsningar fick jag även gå på spännande workshops som gav många nya idéer och tankar om hur vi i Huddinge kan utveckla Makerkulturen. På workshopen med Väsbys två digitalistor som arbetar mot förskolorna i kommunen fick jag idéen att skapa en YouTube kanal. I deras kanal hade de skapat olika listor som pedagogerna kan använda i det digitala arbetet med barnen, exempelvis filmer för att jobba med GreenScreen, kodning, olika teman mm. Som sagt, det inspirerade mig att göra det samma för Huddinge kommuns lärare och pedagoger, och i går blev den någorlunda klar, i alla fall så pass att den kan sjösättas. Tilläggas skall också att även Johan Fjällman från förskolan Daggkåpan och deras YouTube kanal har bidragit till en del av de filmer som finns i mina listor. Använd listorna och filmerna så mycket ni vill, jag kommer att fylla på vartefter jag hittar bra och användbara filmer.
Du hittar filmerna under denna adress: Huddingepedagogens filmbank
och även i denna QR-kod: Preview of your QR Code

Jag hoppas att filmerna kommer till nytta, men också att ni hör av er om ni saknar kategorier!

Titta gärna på filmen med Linda Mannila, som till vardags undervisar och forskar i datavetenskapens didaktik vid Åbo Akademi, men som nu är tjänstledig för att arbeta med flera projekt som rör programmering i den finska grundskolan. https://youtu.be/CIiThgZPDzs 

 

 


Formativt arbetssätt och bedömning för lärande

”Metod är ett intellektuellt instrument med vilket det är möjligt att med
utgångspunkten i det kända producera kunskap om det okända”
(Jacobo Zabarella)

Många lärare jobbar formativt i sin undervisning, och har så gjort så många år, dock kanske utan att kalla det för just formativt. Att arbeta formativt har avsikt att stärka elevens lärande genom att ta reda på vad eleven har lärt sig ( summativt syfte) och ge kontinuerlig återkoppling i förhållande till målet. De sista åren har arbetssättet ändå lyfts fram som ett av de mer lyckosamma undervisningssätten och forskning talar för att högre måluppfyllelse nås vid formativ bedömning. Bedömningsprocessen kännetecknas av att målen tydliggörs, att läraren tar reda på var eleven befinner sig under arbetetets gång mot målet, samt återkoppling som ger vägledning om hur eleven ska komma vidare mot målet. Syftet är inte att döma utan att för läraren ta reda på så mycket den kan om var eleverna befinner sig, för att kunna utforma undervisningen så att den så bra som möjligt möter elevernas behov.

BFL (Bedömning för lärande) är uppbyggt ut i från Dylan Williams fem nyckelstrategier, strategier i hur lärare ska agera för att föra lärandet framåt. Under några av nyckelstrategierna kommer det tips på digitala verktyg, webbsidor eller appar som du kan använda i det formativa arbetet:
(Läs gärna mer här)

1. Att tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer

  • GAP är en metod att använda vid uppstarten till ett nytt arbetsområde som utgår i från de tre frågorna Var är vi,  Vart ska vi och Hur tar vi oss dit som skrivs i tre kolumner. I höger kolumn utgår man ifrån lärandemålen i kurs- eller ämnesplanen. I vänsterkolumnen utgår läraren och elever från frågeställningen  Var är vi? genom gemensam kartläggning av elevens nuvarande kunskaper. I mittenkolumnen är det tomt (ett gap) där eleven kan beskriva hur eleven vill jobba för att nå lärandemålen.

2. Att skapa tydliga tecken på lärande.

3. Att ge återkoppling som för lärandet framåt.

  • Google dokument är bra på så sätt att du kan dela ett dokument med flera. Du som lärare kan gå in och ge återkoppling på det eleven har skrivit
  • ShowBie är en app där läraren kan lägga upp sina klasser och grupper. Både elever och lärare kan lägga upp dokument, små ljudinspelningar, filmer mm
  • Padlet är en arbetsyta där fler kan samarbeta och ge feedback (feed forward).

4. Att aktivera eleverna som resurser åt varandra.

5. Att förmå eleverna ta lärandet i egna händer.

Det inkluderande klassrummet:

I det inkluderande klassrummet är det än mer viktigt att synliggöra lärandemål med matriser, planeringar och kontinuerliga återkopplingar. Att veta vad som förväntas av en och hur bedömningen kommer att ske, samt att utgå från de faktorer som fungerar. Läs gärna mer om detta på Helena Wallbergs blogg Specialpedagogen.

Metoder och verktyg:

Alla människor är inte lika och har absolut inte lika behov. Det behöver finnas olika verktyg att välja mellan för att ta sig dit man önskar. I Lgr11 och Lgy11 står det att läsa: ”Hänsyn ska tas till elevers olika förutsättningar och behov. Det finns också flera vägar att nå målen”. Vad som är viktigt i detta är lärarens kompetens i vilka verktyg som finns och hur de kan användas. Lärare behöver kontinuerligt kompetensutveckling och tid för att handleda varandra…”. 

Att använda digitala verktyg kan vara ett sätt att effektivisera och förstärka i den formativa undervisningen och som avslutning lägger jag till en lista med förslag på webbsidor och  appar att använda i det formativa arbetet: Verktyg för formativ bedömning


GAFE i Huddinge kommun

I Huddinge kommun har vi nu kommit i gång med GAFE (Google Apps For Education) i många av grund- och gymnasieskolorna. Med utgångspunkt i GAFE finns det stora möjligheter att arbeta formativt: samarbeta i samma dokument, kamratbedömning (kommentarsrättigheter i dokument), exittickets (skapa formulär), skapa presentationer i Google presentation eller skapa en egen klassblogg.  Ja, det finns många möjligheter och detta är bara några av dem!

Här hittar du en lathund med filmer om hur de olika programmen fungerar i GAFE!

Den 2:a december var Patricia Diaz i kommunen och berättade om hur hon jobbar med bedömning för lärande med stöd av digitala verktyg, bland annat olika möjligheter med GAFE. Det gav många goda ideer  vilket jag hoppas att  fler än mig fick. Läs mer om Patricia på hennes blogg Livets glada pussel!

Här hittar du Pinterest-sidor med tips på IKT- verktyg :
Huddingepedagogen formativt arbetssätt med digitala verktyg
Huddingepedagogen presentationsverktyg


Studieresa Ørestads gymnasium

Under förra läsåret växte det fram under diskussioner i IKTnätverksgruppen för gymnasiet, ett intresse för hur andra skolor  jobbar med IKT och papperslöst, samt på vilket sätt den fysiska miljön påverkar pedagogers undervisning och elevers lärande. Samtidigt skrevs det ganska mycket i media kring detta, bland annat  i tidningen Datorn i Utbildningen om hur de jobbar med digitalisering i Danmark. Där har de till skillnad från Sverige en samlad digitaliseringsstrategi för offentlig verksamhet som också innefattar skolan. En pågående insats (2012-2017) kring skolutveckling med en integrerad digital satsning omfattar en systematisk försöksverksamhet och utvärdering i samverkan med universitet (demonstrationsskoleförsök). Med i repotaget var även ett av Danmarks mest populära gymnasium: Örestads Gymnasium, vilket vi i dag är på väg till!

Syftet med resan är att få ta del av del av skolans spektakulära arkitektur och hur man har organiserat undervisningen kring den. Att skolan inte har ”väggar” leder till mycket samarbete och ”gruppmiljöer” där det är viktigt att eleveran tar egna initiativ och eget ansvar för lärandet.
På Örestads skola vill man vara en modern arbetsplats med projektorienterat arbetssätt och att i undervisningen arbeta mot konkreta mål. Skolans pedagogiska miljöer främjar på ett naturligt sätt elevaktiverande arbetsformer. Ett utdrag ur deras ”Pedagogiska grundlag” lyder så här:
”Vores skoles særlige arkitektur afspejler på flere måder en moderne arbejdsplads: den enkelte (elev og lærer) kan
• arbejde helt for sig selv (skabe et individmiljø evt. med egen computer)
• vælge at arbejde sammen med en eller flere klassekammerater i en gruppe
• formidle et produkt (mundtligt eller skriftlig – evt. med brug af IT) for en større gruppe.”

En annan intressant aspekt för oss är att titta på är att skolan är 100% papperslös där eleverna förvantas att ha med sig sin dator/surfplatta då allt material är digitalt. Detta möjliggör en mycket individualiserad undervisning så att den riktar sig mot varje elevs närmsta utvecklingszon.
Redan från början, när man drog igång verksamheten 2005, var tanken att prova nya med målet att vara bäst i Danmark på att använda den digitala teknikutvecklingens möjligheter i undervisningen. Det digitala rummet, kommunikationsformerna på nätet, spelar rollen av ”det femte rummet”, en social miljö som alltid är närvarande och kan användas när det behövs. Det handlar både om samspelet mellan lärandet och det fysiska rummet, och samspelet mellan det fysiska och det digitala, virtuella rummet. Rektor på skolan, Allan Kjær Andersen, att man sedan skolan startade betonat vikten av att förena den pedagogiska visionen med en kreativ IT-användning.

Fokusområden för studieresan är
• Den fysiska miljön och hur man har organiserat undervisningen kring den
• Hur den fysiska miljön påverkar och gynnar lärandet
• Hur gynnas lärandet av den papperlösa lärmiljön?
• Det digitala ”femte” rummets betydelse i lärandet
• Hur styrs skolan och hur ser organisationen ut?

Vi som åker är NITIS gymnasiet, IKT-pedagogen samt Lokalplaneringschefen. Fortsättning följer!