Digitala verktyg som hävstång i bedömning för lärande (BFL)

För ett tag sedan höll jag i en utbildning som handlade om hur man kan använda sig av teknik som stöd i BFL, bedömning för lärande. Det uppstod mycket intressanta diskussioner under utbildningen, och återigen slog det mig hur viktig reflektions- och diskussionsstid för pedagoger är. Något annat som är viktigt, är att som pedagog se värdet av återkopplingen från eleverna. Att göra något av den feedback man får. Att visa eleverna att man gör något av den. Att göra det är att lyssna. Det i sin tur leder till en mer öppen kommunikation, och eleverna blir delaktiga i lärandeprocessen. Du som pedagog utvecklas. Detsamma gäller självklart också eleverna: Att de gör något med den feedback de själva får, annars är den ju tämligen meningslös. Meningslös är den också om man inte vet målet, och stegen man måste ta på vägen dit. Allt detta och mycket mer handlar BFL om.

Jag kommer att skriva en rad kortare artiklar med tips på hur de olika principerna i BFL kan få stöd av tekniken. Här kommer en sammanfattning av de fem nyckelstrategierna i BFL:

De fem nyckelstrategierna är:

  1. Tydliggöra mål och kriterier för elever
  2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet
  3. Kontinuerlig återkoppling som för lärandet framåt
  4. Kamratbedömning – aktivera eleverna som lärresurser för varandra
  5. Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess (självbedömning)

LÄS MER HÄR OM BFL

DEL 1 – Kamratbedömning (aktivera eleverna som lärresurser för varandra)

Jag börjar med kamratbedömning. I John Hatties forskningsresultat är kamratrespons en mycket betydande faktor, och har du inte sett ”Austins Butterfly”, som verkligen synliggör effekten av feedback och kamratrespons, så rekommenderar jag att du gör det. Se den gärna tillsammans med dina elever och diskutera den med dem!

 

 C3B4ME = ”See Three Before Me”

Just detta kräver nödvändigtvis inga digitala verktyg, men kan göras via Facebook, Twitter, Google+, Instagram eller liknande. Det är ett enkelt sätt att uppmuntra till att lära sig av varandra OCH att aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess. Alltså, uppmuntra eleverna att fråga tre klasskamrater innan de frågar dig som lärare!

Kamratrespons via röst- och filminspelningar

Här finns det många möjligheter. En app som man kan använda sig av -och som för övrigt är mycket användbar i många andra sammanhag- är Explain Everything. Det är lätt att skapa röstinspelningar till bilder eller dokument. Eleven kan t ex ladda upp en text till appen, och spela in feedback till sin kamrat, göra markeringar/pilar eller skriva kommentarer. Det är också enkelt att spela in en kort film där man ger feedback. Ett sätt att förenkla och tydliggöra arbetet med feedback är att skapa checklistor tillsammans med eleverna utifrån kunskapskraven. Vilka delar ska finnas med? ”Two stars and a wish” är ett annat sätt, där eleverna ska välja ut två saker som är bra och något som kan utvecklas.

explaineverything

Explain Everything (29 kr)

Klicka HÄR för att läsa mer om appen och titta på en instruktionsfilm.

En annan app som man kan använda sig av är SoundCloud-appen som man kan göra ljudinspelningar med. Läs mer HÄR.

336353151Sound Cloud (gratis)

BookCreator

Book Creator (49 kr)

Läs mer om appen HÄR.

I Book Creator kan man också både spela in ljud och dokumentera en lärprocess med bilder och text. Varför inte låta eleverna skapa en egen loggbok där man tar hjälp av kamrater som kan välja att skriva eller spela in feedback?

Man kan också arbeta med delade dokument på olika sätt, där eleverna ger feedback i molnet. Möjligheterna är många!

 


På jakt efter vad kunskapssökande, skapande och lärande med modern teknik innebär

…reflektioner från BETT 2015

Skolan ska erbjuda alla elever ett lärande där kunskapssökande, skapande och lärande med modern teknik ingår som viktiga komponenter står det i LGR11. Men var och hur ser vi till att elevernas verklighet också möter läroplanen? Hur ser deras verklighet ut? Hur ser det ut i skolan? Och hur ser vi till att skolan erbjuder en miljö där skapande och lärande främjas med stöd av modern teknik?

Ovanstående är några av de frågor som mina hjärnceller brottats med sedan BETT-resan. Jag måste erkänna att den här gången har det varit svårt att sammanfatta alla intryck och reflektioner i några enkla meningar, och kanske beror det på att jag har en förmåga att analysera saker och ting tills jag gått vilse i mina egna tankar. Vilse i pannkakan helt enkelt.

När jag backade bandet och började fundera på vad en resa som BETT mynnar ut i kom jag fram till följande:

Ja, jag anser att resor som den till BETT 2015 är både viktiga och nödvändiga. En tanke som jag har är dock att det kanske inte måste vara just BETT, London och England. Kanske skulle en resa till grannlandet SUOMI (eller Danmark?) ge oss ännu mer underlag till våra diskussioner om skolutveckling? Det viktiga är att vi kan diskutera utifrån gemensamma referensramar, och det får vi när vi får möjligheten att mötas på en avskild plats med tid och rum för diskussioner, nätverkande och ny input när det gäller modern teknik och hur den kan stödja lärandet.  Från förvaltningsnivå till den enskilda skolan:

 ”Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker” (Ur Skolans värdegrund och uppdrag, LGR11)”.

3D-printing, foto av Lisa George, Ultra-lab

3D-printing, foto av Lisa George, Ultra-lab

 

Hur som helst så fick jag personligen med mig massor från BETT 2015 och diskussioner från förmiddagen den 10 mars tillsammans med pedagoger och skolledare. Här kommer några sammanfattande tankar, reflektioner och citat från min resa:

 ”If we do not teach children to take control of technology it is more than likely that technology will take control of the children”.

programming

bild från www.abstrusegoose.com

Orden kommer från Ragnar Thor Petursson, som är Head of Education  på isländska ”reKode”och som höll i workshopen som handlade om programmering i skolan.  Därifrån kommer också följande citat:

 ”Coding is becoming as important as reading and writing. Coding is the fundamental knowledge needed to prepare our kids for the 21st century, across all future occupations”.

Utifrån ovanstående citat, hur kan vi ens fundera på om programmering är nödvändig kunskap eller inte? Matematik är också viktigt. Svenska är också viktigt. Men bara för att man lär sig att skriva och läsa innebär det inte att alla måste bli författare. Bara för att alla lär sig att programmera – eller åtminstone en grund i det- betyder det inte att alla måste blir programmerare. Det handlar om att kunna förstå  sin omvärld. Därtill kommer den demokratiskta aspekten: Att alla elever ska få möjligheten att kunna påverka, interagera med och förändra den digitala värld vi lever i – genom kunskap om programmering.

Alla vi som arbetar med skolutveckling har en skyldighet att hålla oss uppdaterade om vilka möjligheter det finns när det gäller modern teknik, och hur vi kan använda oss av tekniken i lärandet. Vi måste ständigt diskutera och hålla oss uppdaterade om vad som faktiskt är viktig kunskap idag och i framtiden, där teknik används som en naturlig del vid sidan av annat material och andra verktyg som vi har tillgång till som stöd för lärandet.

Skolan är vad vi gör med våra elever, säger Ann-Marie Körling. Kloka ord, men det är inte enbart innanför väggarna i klassrummet lärande sker, lärandet sker överallt och är oberoende av tid. Vi har mycket större möjligheter att individualisera undervisningen idag än någonsin, och för många ger tekniken möjligheten att lyckas i skolan. Det är en ny generation elever och vi måste se till att vi erbjuder alla elever IT som en naturlig del i undervisningen.

 ”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem…Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörsskap”. (LGR11)

Vi måste utmana våra elever utifrån deras individuella förutsättningar. Det pratade Björn Benbasat om, under sin workshop om programmering med LEGO. Han vittnade om svaga elever som i vanliga fall har låg tilltro till sin förmåga, som han sett växa, när de fick sina LEGO-robotar att utföra det som de hade programmerats till.  Lärande genom lek, problemlösning, logiskt tänkande och samarbete är komponenter som naturligt kommer in med LEGO-programmering. Att motivationen var på topp, gick inte att ta miste på, när jag fick se filmklipp på elever som deltog i First LEGO League. Det är en tävling som går ut på att eleverna bygger och programmerar en robot, gör ett projektarbete och profilerar och marknadsför sitt lag. (Vetenskapens Hus arrangerar Stockholmsregionens tävlingar som genomförs även i år. En tävling för åk 4-6 och en för åk 7-9).

legorobot

Lego NTX tri-bot, bild från Jeremy Tarling

 

Summan av kardemumman är: För att kunna utveckla skolan i enlighet med läroplanen måste vi ha möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter såväl på mässor som BETT som dagligen ute i vår egen verksamhet. Annars är risken stor att vi kör vidare i gamla hjulspår, utan insikt om vad skapande och lärande med modern teknik faktiskt innebär.