Webbaserat utbildningspaket med tre utbildningar

skolaNE
I Huddinge kommun har vi kommunlicens på NE. Där hittar du allt från artiklar att läsa, utbildningsfilmer från Play, korsordshjälp med mera! Du hittar även utbildningar för dig som lärare:

Hur berörs man som pedagog av PUL, upphovsrätt och källkritik på internet? När och vad gäller? Inga lätta frågor och trots att jag har både läst och gått utbildningar i ämnet, tycker jag fortfarande att det är svårt att avgöra vad som gäller. Jag vill rekommendera er att ta dessa kurser som tar mellan 20-30 minuter, där du får lära dig de viktigaste grunderna i tre olika paket (som självklart är gratis). Börja med att skapa ett personligt konto om du inte har gjort det. Det gör du på en dator som är uppkopplad på din arbetsplats, därefter går det bra att logga in på webbplatsen från vilken dator och plats som du vill.
Här hittar du NE´s utbildningspaket!

Det finns självklart även andra bra webbsidor med utbildningar och information att söka. Du hittar länkar till några av dem nedanför:

Med detta hoppas jag att det blir lite enklare att veta vad som gäller på nätet. Dela gärna med dina kollegor!


Kod-vecka: Hour of Code!

Jag hoppas att ni alla har fått med er att det denna vecka (7-13 december) är kod-vecka, med tillfälle att visa att alla kan programmera! Meningen är att elever ska få möjlighet att prova programmering en timme under dessa dagar. När bestämmer du som lärare. The hour of Code är en global satsning med syfte att fira Computer Science Education Week, organiserat av Code.org . Under dessa dagar kommer fler än 180 länder delta!
kodning

Om du vill så har du möjlighet att tävla genom att publicera ert arbete på Facebook, Twitter eller Instagram genom Horisonten Se´s inspirationstävlig. De fem bästa bidragen publiceras i en artikel i magasinet www.horisonten.io Tagga bidraget med #Horisontenio. Vill du läsa mer kan du göra det här!

Läs Linda Mannila´s ”Programmering är inte bara kodning”


GAFE i Huddinge kommun

I Huddinge kommun har vi nu kommit i gång med GAFE (Google Apps For Education) i många av grund- och gymnasieskolorna. Med utgångspunkt i GAFE finns det stora möjligheter att arbeta formativt: samarbeta i samma dokument, kamratbedömning (kommentarsrättigheter i dokument), exittickets (skapa formulär), skapa presentationer i Google presentation eller skapa en egen klassblogg.  Ja, det finns många möjligheter och detta är bara några av dem!

Här hittar du en lathund med filmer om hur de olika programmen fungerar i GAFE!

Den 2:a december var Patricia Diaz i kommunen och berättade om hur hon jobbar med bedömning för lärande med stöd av digitala verktyg, bland annat olika möjligheter med GAFE. Det gav många goda ideer  vilket jag hoppas att  fler än mig fick. Läs mer om Patricia på hennes blogg Livets glada pussel!

Här hittar du Pinterest-sidor med tips på IKT- verktyg :
Huddingepedagogen formativt arbetssätt med digitala verktyg
Huddingepedagogen presentationsverktyg


Översikt över skolprogrammen i Huddinge kommun

skolprogram1skolprogram2skolprogram3

 

 


Studieresa Ørestads gymnasium

Under förra läsåret växte det fram under diskussioner i IKTnätverksgruppen för gymnasiet, ett intresse för hur andra skolor  jobbar med IKT och papperslöst, samt på vilket sätt den fysiska miljön påverkar pedagogers undervisning och elevers lärande. Samtidigt skrevs det ganska mycket i media kring detta, bland annat  i tidningen Datorn i Utbildningen om hur de jobbar med digitalisering i Danmark. Där har de till skillnad från Sverige en samlad digitaliseringsstrategi för offentlig verksamhet som också innefattar skolan. En pågående insats (2012-2017) kring skolutveckling med en integrerad digital satsning omfattar en systematisk försöksverksamhet och utvärdering i samverkan med universitet (demonstrationsskoleförsök). Med i repotaget var även ett av Danmarks mest populära gymnasium: Örestads Gymnasium, vilket vi i dag är på väg till!

Syftet med resan är att få ta del av del av skolans spektakulära arkitektur och hur man har organiserat undervisningen kring den. Att skolan inte har ”väggar” leder till mycket samarbete och ”gruppmiljöer” där det är viktigt att eleveran tar egna initiativ och eget ansvar för lärandet.
På Örestads skola vill man vara en modern arbetsplats med projektorienterat arbetssätt och att i undervisningen arbeta mot konkreta mål. Skolans pedagogiska miljöer främjar på ett naturligt sätt elevaktiverande arbetsformer. Ett utdrag ur deras ”Pedagogiska grundlag” lyder så här:
”Vores skoles særlige arkitektur afspejler på flere måder en moderne arbejdsplads: den enkelte (elev og lærer) kan
• arbejde helt for sig selv (skabe et individmiljø evt. med egen computer)
• vælge at arbejde sammen med en eller flere klassekammerater i en gruppe
• formidle et produkt (mundtligt eller skriftlig – evt. med brug af IT) for en større gruppe.”

En annan intressant aspekt för oss är att titta på är att skolan är 100% papperslös där eleverna förvantas att ha med sig sin dator/surfplatta då allt material är digitalt. Detta möjliggör en mycket individualiserad undervisning så att den riktar sig mot varje elevs närmsta utvecklingszon.
Redan från början, när man drog igång verksamheten 2005, var tanken att prova nya med målet att vara bäst i Danmark på att använda den digitala teknikutvecklingens möjligheter i undervisningen. Det digitala rummet, kommunikationsformerna på nätet, spelar rollen av ”det femte rummet”, en social miljö som alltid är närvarande och kan användas när det behövs. Det handlar både om samspelet mellan lärandet och det fysiska rummet, och samspelet mellan det fysiska och det digitala, virtuella rummet. Rektor på skolan, Allan Kjær Andersen, att man sedan skolan startade betonat vikten av att förena den pedagogiska visionen med en kreativ IT-användning.

Fokusområden för studieresan är
• Den fysiska miljön och hur man har organiserat undervisningen kring den
• Hur den fysiska miljön påverkar och gynnar lärandet
• Hur gynnas lärandet av den papperlösa lärmiljön?
• Det digitala ”femte” rummets betydelse i lärandet
• Hur styrs skolan och hur ser organisationen ut?

Vi som åker är NITIS gymnasiet, IKT-pedagogen samt Lokalplaneringschefen. Fortsättning följer!

 


Utbildningspaket från NE

 har i dagarna kommit med tre olika webbaserade utbildningspaket som du som lärare kan använda dig av om du har ett personligt konto  i din undervisning. Utbildningspaketen är uppdelade i

  1. Informationssökning och källkritik 
  2. Lag och rätt på internet och
  3. Sociala medier i undervisningen.

Läs mer här!


Apple Distinguished Educators Institute 2015!

I juli var det äntligen dags för den efterlängtade resan till Amsterdam och ADE institute 2015! Det blev 4 intensiva dagar som var precis så roliga och intressanta som jag trodde att det skulle bli. Från Sverige var det 6 personer som blev utvalda av Apple att bli ”Distinguished Educators”, och sammanlagt i hela världen är det ca 2000! Apple arrangerar tre ”institutes” fördelade runt om i världen och på vårt var det pedagoger från Europa, Afrika, Mittösten och Indien .

Foto 2015-07-20 08 11 16

Dagarna var fyllda med föreläsningar, ShowCases (3 minuters presentationer av ADE ‘are), workshops och grupparbeten. Vi fick även ett uppdrag där vi skulle välja att antingen skapa en iTunes U kurs, skriva om en lektion som var outstanding (My best One thing) eller berätta om ett samhällsprojekt. I mitt fall kommer jag att skapa en kurs inom ämnet specialpedagogik tillsammans med en pedagog från Sigtuna om hur digital teknik kan användas som stöd för barn med läs- och skrivsvårigheter. Det var självklart inte bara arbete och föreläsningar, utan det bjöds även på pauser där det fanns otroliga möjligheter att knyta nya kontakter.

Att vara ADE innebär att utbilda, författa läromedel, exempelvis i iBook Author eller iTunes U, men också att ge råd och stöd i hur pedagoger och lärare kan utveckla och förändra sin undervisning med hjälp av digitala verktyg.

Foto 2015-07-21 09 54 22Foto 2015-07-21 14 03 34

 

Jag ser verkligen fram emot detta år som en ADEáre med allt vad det innebär; att ta del av all den kunskap som mina kollegor och vänner besitter. Min intention är självklart att dela med mig så mycket som möjligt så att även ni kommer att få ta del av det jag lär mig 🙂


Edcamp Processledning

Onsdagen den 29 april åkte jag och gymnasiets nätverksgrupp in till Internationella skolan på Bohusgatan och för mig min första Edcamp med processledning som tema. Edcamp är en knytkonferens eller öppet forum, där man träffas för att diskutera utifrån ett förvalt tema, eller där man utgår från deltagarnas egna önskemål om diskussionsämne. Det hela handlar självklart om skolutveckling och att ta ansvar för sitt eget lärande.. Här kan du läsa mer om vad det är och hur du anordnar en egen Edcamp!

Ett tjugotal processledare, rektorer, förstelärare och IKT-pedagoger mötte upp denna eftermiddag för att delta i diskussionerna, vilken inleddes med 4 korta inspirationsföreläsningar:

1.Gunnel Thydell, Hur hanterar man motstånd? Nacka gymnasium
2.Peter Sandberg, Om Designtänkande, Ziggy Creative Colony
3.Terese Raymond, Att facilitera. TeacherHack
4.Christer Holger, Att leda med systemtänkande och självorganisering som grund. Skapaskolan

I stället för att skriva anteckningar använde vi oss av Twitter och #edcamppro. Detta samlades sedan i Storify som är ett verktyg där du kan samla allt som sagts under ett ämne/hash-tag i olika sociala medier (se sist i detta inlägg)

Efter dessa träffades vi i rundabordsamtal där vi diskuterade dels förstelärarnas nya roll samt självorganisering/ledarskap. Fördelen med denna form av möte är att du själv väljer det bord som har det tema som intresserar dig och som du vill diskutera. Det är också lättare att komma till tals eftersom det inte är så väldigt många vid samma bord. För mig blev det en mycket positiv upplevelse.


Digitala verktyg som hävstång i bedömning för lärande (BFL)

För ett tag sedan höll jag i en utbildning som handlade om hur man kan använda sig av teknik som stöd i BFL, bedömning för lärande. Det uppstod mycket intressanta diskussioner under utbildningen, och återigen slog det mig hur viktig reflektions- och diskussionsstid för pedagoger är. Något annat som är viktigt, är att som pedagog se värdet av återkopplingen från eleverna. Att göra något av den feedback man får. Att visa eleverna att man gör något av den. Att göra det är att lyssna. Det i sin tur leder till en mer öppen kommunikation, och eleverna blir delaktiga i lärandeprocessen. Du som pedagog utvecklas. Detsamma gäller självklart också eleverna: Att de gör något med den feedback de själva får, annars är den ju tämligen meningslös. Meningslös är den också om man inte vet målet, och stegen man måste ta på vägen dit. Allt detta och mycket mer handlar BFL om.

Jag kommer att skriva en rad kortare artiklar med tips på hur de olika principerna i BFL kan få stöd av tekniken. Här kommer en sammanfattning av de fem nyckelstrategierna i BFL:

De fem nyckelstrategierna är:

  1. Tydliggöra mål och kriterier för elever
  2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet
  3. Kontinuerlig återkoppling som för lärandet framåt
  4. Kamratbedömning – aktivera eleverna som lärresurser för varandra
  5. Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess (självbedömning)

LÄS MER HÄR OM BFL

DEL 1 – Kamratbedömning (aktivera eleverna som lärresurser för varandra)

Jag börjar med kamratbedömning. I John Hatties forskningsresultat är kamratrespons en mycket betydande faktor, och har du inte sett ”Austins Butterfly”, som verkligen synliggör effekten av feedback och kamratrespons, så rekommenderar jag att du gör det. Se den gärna tillsammans med dina elever och diskutera den med dem!

 

 C3B4ME = ”See Three Before Me”

Just detta kräver nödvändigtvis inga digitala verktyg, men kan göras via Facebook, Twitter, Google+, Instagram eller liknande. Det är ett enkelt sätt att uppmuntra till att lära sig av varandra OCH att aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess. Alltså, uppmuntra eleverna att fråga tre klasskamrater innan de frågar dig som lärare!

Kamratrespons via röst- och filminspelningar

Här finns det många möjligheter. En app som man kan använda sig av -och som för övrigt är mycket användbar i många andra sammanhag- är Explain Everything. Det är lätt att skapa röstinspelningar till bilder eller dokument. Eleven kan t ex ladda upp en text till appen, och spela in feedback till sin kamrat, göra markeringar/pilar eller skriva kommentarer. Det är också enkelt att spela in en kort film där man ger feedback. Ett sätt att förenkla och tydliggöra arbetet med feedback är att skapa checklistor tillsammans med eleverna utifrån kunskapskraven. Vilka delar ska finnas med? ”Two stars and a wish” är ett annat sätt, där eleverna ska välja ut två saker som är bra och något som kan utvecklas.

explaineverything

Explain Everything (29 kr)

Klicka HÄR för att läsa mer om appen och titta på en instruktionsfilm.

En annan app som man kan använda sig av är SoundCloud-appen som man kan göra ljudinspelningar med. Läs mer HÄR.

336353151Sound Cloud (gratis)

BookCreator

Book Creator (49 kr)

Läs mer om appen HÄR.

I Book Creator kan man också både spela in ljud och dokumentera en lärprocess med bilder och text. Varför inte låta eleverna skapa en egen loggbok där man tar hjälp av kamrater som kan välja att skriva eller spela in feedback?

Man kan också arbeta med delade dokument på olika sätt, där eleverna ger feedback i molnet. Möjligheterna är många!

 


På jakt efter vad kunskapssökande, skapande och lärande med modern teknik innebär

…reflektioner från BETT 2015

Skolan ska erbjuda alla elever ett lärande där kunskapssökande, skapande och lärande med modern teknik ingår som viktiga komponenter står det i LGR11. Men var och hur ser vi till att elevernas verklighet också möter läroplanen? Hur ser deras verklighet ut? Hur ser det ut i skolan? Och hur ser vi till att skolan erbjuder en miljö där skapande och lärande främjas med stöd av modern teknik?

Ovanstående är några av de frågor som mina hjärnceller brottats med sedan BETT-resan. Jag måste erkänna att den här gången har det varit svårt att sammanfatta alla intryck och reflektioner i några enkla meningar, och kanske beror det på att jag har en förmåga att analysera saker och ting tills jag gått vilse i mina egna tankar. Vilse i pannkakan helt enkelt.

När jag backade bandet och började fundera på vad en resa som BETT mynnar ut i kom jag fram till följande:

Ja, jag anser att resor som den till BETT 2015 är både viktiga och nödvändiga. En tanke som jag har är dock att det kanske inte måste vara just BETT, London och England. Kanske skulle en resa till grannlandet SUOMI (eller Danmark?) ge oss ännu mer underlag till våra diskussioner om skolutveckling? Det viktiga är att vi kan diskutera utifrån gemensamma referensramar, och det får vi när vi får möjligheten att mötas på en avskild plats med tid och rum för diskussioner, nätverkande och ny input när det gäller modern teknik och hur den kan stödja lärandet.  Från förvaltningsnivå till den enskilda skolan:

 ”Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker” (Ur Skolans värdegrund och uppdrag, LGR11)”.

3D-printing, foto av Lisa George, Ultra-lab

3D-printing, foto av Lisa George, Ultra-lab

 

Hur som helst så fick jag personligen med mig massor från BETT 2015 och diskussioner från förmiddagen den 10 mars tillsammans med pedagoger och skolledare. Här kommer några sammanfattande tankar, reflektioner och citat från min resa:

 ”If we do not teach children to take control of technology it is more than likely that technology will take control of the children”.

programming

bild från www.abstrusegoose.com

Orden kommer från Ragnar Thor Petursson, som är Head of Education  på isländska ”reKode”och som höll i workshopen som handlade om programmering i skolan.  Därifrån kommer också följande citat:

 ”Coding is becoming as important as reading and writing. Coding is the fundamental knowledge needed to prepare our kids for the 21st century, across all future occupations”.

Utifrån ovanstående citat, hur kan vi ens fundera på om programmering är nödvändig kunskap eller inte? Matematik är också viktigt. Svenska är också viktigt. Men bara för att man lär sig att skriva och läsa innebär det inte att alla måste bli författare. Bara för att alla lär sig att programmera – eller åtminstone en grund i det- betyder det inte att alla måste blir programmerare. Det handlar om att kunna förstå  sin omvärld. Därtill kommer den demokratiskta aspekten: Att alla elever ska få möjligheten att kunna påverka, interagera med och förändra den digitala värld vi lever i – genom kunskap om programmering.

Alla vi som arbetar med skolutveckling har en skyldighet att hålla oss uppdaterade om vilka möjligheter det finns när det gäller modern teknik, och hur vi kan använda oss av tekniken i lärandet. Vi måste ständigt diskutera och hålla oss uppdaterade om vad som faktiskt är viktig kunskap idag och i framtiden, där teknik används som en naturlig del vid sidan av annat material och andra verktyg som vi har tillgång till som stöd för lärandet.

Skolan är vad vi gör med våra elever, säger Ann-Marie Körling. Kloka ord, men det är inte enbart innanför väggarna i klassrummet lärande sker, lärandet sker överallt och är oberoende av tid. Vi har mycket större möjligheter att individualisera undervisningen idag än någonsin, och för många ger tekniken möjligheten att lyckas i skolan. Det är en ny generation elever och vi måste se till att vi erbjuder alla elever IT som en naturlig del i undervisningen.

 ”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem…Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörsskap”. (LGR11)

Vi måste utmana våra elever utifrån deras individuella förutsättningar. Det pratade Björn Benbasat om, under sin workshop om programmering med LEGO. Han vittnade om svaga elever som i vanliga fall har låg tilltro till sin förmåga, som han sett växa, när de fick sina LEGO-robotar att utföra det som de hade programmerats till.  Lärande genom lek, problemlösning, logiskt tänkande och samarbete är komponenter som naturligt kommer in med LEGO-programmering. Att motivationen var på topp, gick inte att ta miste på, när jag fick se filmklipp på elever som deltog i First LEGO League. Det är en tävling som går ut på att eleverna bygger och programmerar en robot, gör ett projektarbete och profilerar och marknadsför sitt lag. (Vetenskapens Hus arrangerar Stockholmsregionens tävlingar som genomförs även i år. En tävling för åk 4-6 och en för åk 7-9).

legorobot

Lego NTX tri-bot, bild från Jeremy Tarling

 

Summan av kardemumman är: För att kunna utveckla skolan i enlighet med läroplanen måste vi ha möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter såväl på mässor som BETT som dagligen ute i vår egen verksamhet. Annars är risken stor att vi kör vidare i gamla hjulspår, utan insikt om vad skapande och lärande med modern teknik faktiskt innebär.