Från spökberättelser till skribenter på Sjötorpsskolan 28/8 -13

Sjötorpsskolan i Skogås satsar man mycket på läs- och skrivutveckling, och  just nu är arbetas det flitigt med lärplattorna och projektet ”Att skriva sig till läsning” (ASL). Vi besökte skolan en förmiddag i september och träffade rektor Anna Morberg och pedagogen Ann Lundgren. Ann är en av pedagogerna som varit med om att starta upp ”Att skriva sig till läsning” hösten 2012 med ett mycket positivt resultat.

När barnen på Sjötorpsskolan bekantar sig med iPadsen, eller ”lärplattorna”, skriver de först ”spökberättelser”. Spökberättelser är när barnen ”låtsasskriver”, helt enkelt som en positiv, lekfull ingång till både lärplattan och skrivandet i sig. En av fördelarna att skriva med hjälp av datorn eller lärplattan är att alla barn känner att de kan skriva . Ingen behöver brottas med en blyertspenna och papper vilket banar väg för en mer likvärdig skola från början och för många blir detta en mycket positiv start i att lära sig att skriva och läsa. Ett lyft för självförtroendet. Forskaren Åke Grönlund vid Örebros Universitet presenterar i en artikel i Computers & Education hur metoden ASL både hjälper barnen att lära sig läsa snabbare, men framför allt att texterna får en bättre struktur och ett mer kvalitativt innehåll och ett mer genomarbetat språk.

Rektor Anna Morberg berättar att de tre pedagoger som startade upp projektet ”Att skriva sig till läsning” var överens om att de aldrig tidigare haft en klass där det har varit en sådan positiv utveckling när det gällde att skriva och läsa. ”Det var det vi spann vidare på, jättekul”, lägger hon till och berättar att årets ettor kommer också att få lärplattor och haka på de positiva resultaten man sett på skolan. Det här är absolut något som vi ville bygga vidare på, och årets ettor kommer att börja och tvåorna fortsätter, säger Anna.

De berättar också att det är viktigt att barnen får träna på finmotoriken på olika sätt, t ex genom ”skrivdans” där barnen får öva pennfattningen genom att följa olika mönster på pappret. Vi tipsade dem om att det faktiskt finns ”iPad-pennor” som man kan använda i olika appar för att träna på motoriken även på paddan.

Enligt Anna är det otroligt viktigt att ha en väl fungerande teknik och infrastruktur från början, så att pedagogerna kan koncentrera sig på eleverna och lärandet, men en av bitarna som inte riktigt fungerade som det skulle från början var just tekniken.Tekniken strulade en del och det var frustrerande. Ann instämmer och berättar att det var problematiskt med utskrifterna i början, och för eleverna är det viktigt att få ut det de har skrivit snabbt på papper.

Anna poängterar också att det är viktigt att pedagogerna får kompetensutveckling för att se möjligheten och bredden i att använda paddan som ett verktyg, och inte bara fokusera på apparna: Att pedagogerna får utbildning i metodiken; hur man arbetar med verktyget på olika sätt, så att det inte blir som en skrivmaskin. Hon påpekar att för att få det här att fungera är det många olika delar som måste samverka: ”Man måste vara intresserad, brinna och vara nyfiken som pedagog. Det är ett annorlunda arbetssätt… Skolledningen måste ge tiden och möjligheten till samarbete, inköp, och kompetensutbildning”.

Både Ann och Anna ser paddorna som något mycket positivt och de ser utvecklingsmöjligheter med verktyget som redan har börjat användas i andra ämnen, så som matte och engelska. Eleverna är själva duktiga på att upptäcka nya användningsområden och från föräldrarnas håll är man nyfiken och positiv, berättar de. Det ska bli också bli pännande att utvärdera hur arbetet med lärplattorna har påverkat ordförrådet, säger Ann.

Ett stort tack till Anna Morberg och Ann Lundgren för att ni delade med er av era erfarenheter!

Sylvia Svenungsson och Michaela Sti, IT-pedagoger, Huddinge kommun

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*